the feeling sometimes wishing you were someone else feeling as though you never belong
mest bara gråter och känner allt skrik som fastnar i halsen och inte riktigt får komma ut
tittar ut genom mina ögon och ser bara en suddig värld, en skev och ful och äcklig värld
"du sa att du var kaos.. du hade rätt" säger min pojke och skrapar bort mina tårar med sina fingrar
jag vill bara vara ensam och ber honom försvinna, men så fort han gör det ångrar jag mig och gråter ännu mer
världen bara snurrar och jag hinner inte med, blicken kan vara fixerad vid en punkt och se allt runt omkring rotera
jag blir illamående och åksjuk
jag vill bara kliva av den här berg-och-dalbanan och sätta mig ner en liten stund
lyssna på musik och kisa mot solen, äta glass och bli brun som alla andra på sommaren
men allt gör bara så ont och jag stannar helst inne, där jag får vara ifred och inte behöver skratta när det gör ont
här kan jag sitta för mig själv och gråta tysta tårar, ibland helt genomskinliga och ibland svarta av mascara, men oavsett färg är de alltid närvarande, utanpå eller inuti
det känns som att jag går sönder, och det gör mig ingenting
hej
Idag ska jag gå på bio och äta spicy med en av mina absoluta favoriter, nämligen Moa
Nu tänkte jag lägga upp en bild på den egyptiska solguden Ra
sådär ja..
Vi hörs väl någon gång, hejdå.
