ibland är en lögn det finaste man har
jag hittade min gamla blogg som jag skrev i under våren 2008
den tre år yngre versionen av mig själv som jag så desperat försöker hålla kvar vid rinner långsamt bort från min personlighet och hela min värld
livet som var så magiskt tragiskt och sorgligt vackert har blivit till ett mediokert låtsasliv som jag mer än hatar, jag avskyr det och finner det rent ut sagt motbjudande
den 16 år gamla versionen av mig skrev att "det är ju bara på låtsas, det är inte på riktigt" om hennes självdestruktiva beteende och att hon väntade på att allt skulle bli jättefint en magisk dag.
ibland undrar jag om den dagen kommit, om jag kanske bara inte märkte det, eller om jag fortfarande väntar
jag vet inte
Kommentarer
Trackback
