han älskade henne inte och hon märkte inget
tusentals tankar skjuter genom luften och genomborrar mitt hjärta
som om jag stressar ihjäl mig för att få tid till att ligga och hata mig själv
och tomheten är tusen gånger värre än orklösheten
ändå skrapar jag inte ihop den sista gnutta energi som finns kvar i mig för att göra något vettigt
skammen driver mig framåt som genom en dimma
jag krossar hellre mina drömmar än att förlora mitt livs kärlek
för vad vore jag utan förmågan att andas?
jag vet inte längre vem jag är men allt det som är kvar av mig ger jag bort
om det kan vara till någon nytta
Kommentarer
Trackback
